Förord

Få anade i slutet av 1950-talet att Marcel Duchamp skulle komma att betraktas som århundradets viktigaste konstnär, den mest betydelsefulle sedd till konstens vidare utveckling. Han ansågs vara utmanande och nydanande, men ändå perifer och på intet sätt jämförbar med Pablo Picasso och Henri Matisse vad gäller inflytande.

I Stockholm blev Marcel Duchamp emellertid redan tidigt en central gestalt i det konstliv som växte fram runt Moderna Museet. Pontus Hultén, Ulf Linde och snart även konstnärer som Per Olof Ultvedt och Carl Fredrik Reuterswärd intresserade sig för poesin i Duchamps verk och såg potentialen i hans rika konstnärliga universum.

Det nya museet blev en kreativ verkstad, driven till lika delar av experimentlusta och kunskapstörst. Många av originalverken fanns genom Duchamps för-sorg permanent placerade på Philadelphia Museum of Art, om de inte var förkomna. De viktigaste kunde inte flyttas. Under ledning av Ulf Linde skapades istället repliker för att över huvud taget kunna visa Duchamps verk för en svensk och snart nog internationell publik. Samtidigt fördes en intensiv diskussion om konsten och dess villkor.

När Ulf Linde 1960 publicerade boken Spejare blev det en milstolpe i den svenska konstdebatten. Diskussionen om konsten flyttade till folks förtjusning och förskräckelse ut från målarduken för att istället sätta betraktaren i centrum.

De ou par Marcel Duchamp par Ulf Linde har vuxit fram under flera års dialog mellan medlemmarna i utställningsgruppen och Ulf Linde själv. Det är med stolthet vi här inte bara kan presentera tidigare aldrig visade repliker av Duchamps verk utan också den text som sammanfattar Lindes studier av Marcel Duchamp, vilka pågått under mer än ett halvt sekel. Under alla dessa år har Linde sökt klargöra verkens inneboende poesi. På vägen fick han syn på något ingen annan sett: konstverkens inneboende geometri. Förmodligen kommer dessa insikter att för alltid förändra synen på verket som helhet. Att Marcel Duchamp var konsekvent anade vi alla, men den matematiska precisionen kände ingen till.

Detta är inte en bara en utställning av en konstnärs verk. Här placeras betraktandet i centrum och det imaginära mötet mellan två blickar inuti i ett verk – under arbete.

De ou par Marcel Duchamp par Ulf Linde är dock allt annat än ett grandiost avslut. Tvärtom är det startskottet för Stockholm att än tydligare manifestera sig som ett nav för kunskap om Marcel Duchamp, betraktandet och konsten som sådan. Detta unika samarbete mellan Kungl. Akademien för de fria konsterna och Moderna Museet markerar att en fortsättning följer för de båda institutionerna, var och en för sig och gemensamt.

Ett bättre sätt att inleda det kommande arbetet än De ou par Marcel Duchamp par Ulf Linde har vi svårt att tänka oss.

Susanna Slöör
Ständig sekretare Konstakademien

Daniel Birnbaum
Överintendent Moderna Museet